Ett projektarbete

Otroligt fint väder idag! Men Sebastian har förmodligen blivit matförgiftad och blev därför liggande inomhus. Jag tittade till honom en gång i halvtimmen och vid tre bestämde vi oss för att åka till en läkare. De hade en internationell klinik och dit åkte vi. Sebastian var nöjd, men jag tyckte att det kändes lite obehagligt att doktorn i stort sett bara klämde på magen för att sedan konstatera att det ”förmodligen” var en matförgiftning. Han fick i alla fall medicin och vi tog taxin hem, precis lagom till att jag skulle börja känna mig illamående. Jag tror dock inte att det är matförgiftning i mitt fall utan snarare en avsaknad av ordentlig mat, igår hann vi inte äta ordentligt eftersom vi med kort varsel fick veta att vi skulle fota på festivalen (eller skulle och skulle, det var vi som sade ja till att vi kunde, men det var i alla fall inget som vi hade planerat i förväg) och idag har Sebastian knappt rört sig ur sängen och jag har inte känt mig speciellt lockad att gå själv och äta när han låg ensam i rummet.

Klockan fem började en ny Open Water Diver-kurs (grund kursen), på svenska med vår instruktör Sandra och jag var i klassrummet och fotade när hon introducerade kursen. Vi var fyra stycken när vi gick kursen, idag var de tretton! Men det kommer komma en instruktör till så det blir två mindre grupper. Det var en blandad skara, några ungdomar, två muskelknuttar, en norsk kille och en familj med två killar där den yngsta var nio, tio år. Jag pratade med några av tjejerna som var jättetrevliga. Jag tror att det blir en rolig grupp att följa. Imorgon ska vi ta kort på dem både över och under vattnet när de gör sitt bassängdyk. Jag hoppas verkligen att Sebastian mår bättre då. Han har fått i sig lite mat och sina mediciner så nu mår han aningens bättre.

Jag hoppas att ni uppskattar undervattensbilderna, för det kommer komma fler!

En sådan fisk som den övre fisken simmade runt oss när vi gjorde övningar i den första kursen och den undre fisken är en stingrocka med blå, nästan självlysande, fläckar på ovansidan.







Jag tycker nästan att det är roligare att titta på fiskarna och djuren i sanden än på de färgglada fiskarna, för i sanden är de mer kamouflerade och då blir det roligare när man hittar dem.

Grymt närgången fisk, den simmade på riktigt in i kameran, Sebastian tror att vi var inne på hans/hennes revir.

Jättesöta, jättesmå fiskar de gula och så matchade de det gröna så bra!